Snart snart snart...

...har det gått sex veckor! Hoppas foten funkar sen och får plats i mina vanliga skor.

Hattifnatt

Jag köpte en hatt idag. Jag gillar hattar.

Påskkort

Fotkorsett - smärtfri fotvård utan knivar

Arkivtrollet har gjort skäl för sitt namn. Den här annonsen hittade jag i Dagens Nyheter från den 13 september 1950.

"Fot-Hypertofi, det mest utbredda, smärtsamma fotlidandet börjar med fotbränna, förhårdnader, krokiga tår, bildar den smärtsamma s.k. kylknölen och gör foten bred och deformerad.
Fotkorsett (världspatent) en sinnrik kombination av hypertrofistöd och reglerbara band (har i motsats till vanligt gummibandage ingen hämmande inverkan på blodcirkulationen) samt korrigerar foten tack vare denna geniala dubbelverkan till normalläge igen."

Den så kallade kylknölen är alltså stortåleden som är deformerad (rätt bra ord) vid hallux valgus. Det är ju lite hårt att de menar att en ska klämma in foten i en korsett istället för att skaffa sig rejäla skor som inte deformerar foten i första läget. Undrar om korsetten funkade. Mig hade den inte hjälp, jag föddes med deformerade fötter jag.

Påskpop

Bästa låten i den musikalen!

Påskpyntet

Glad påsk!

Det här är kanske en bra idé

 

Plugga plugga plugga plugga plugga plugga plugga

Min fot

Det är rätt frustrerande att halta runt med tofflan på min högra fot. Det går så långsamt att ta sig fram! Och eftersom den är ganska hög blir det bäst att ha en sko med ganska hög klack på vänsterfoten, för annars når inte det benet ner till marken liksom. Men det ser nog lite lustigt ut. Ena foten inpackad i bandage och sjukhustoffla med extra haltning, - andra foten i högklackat.

Jag märker också folks blickar på stan. Inte de vanliga blickarna jag brukar få, de där lite finurligt, flörtiga, glada som när jag går runt och myser iklädd någonting fint (/fult). Nu ser jag verkligen att de kollar ner på min fot och undrar vad jag har haft för mig. En del vågar fråga också, och det är rätt kul när det inte bara är folk jag känner eller bekanta som frågar. Det är en lite smårolig conversation starter. Men jag börjar bli lite trött på mitt standardsvar: "Jo, jag har opererat foten, jag har inte råkat ut för någon olycka. Det var planerat eftersom jag är född med snedställda stortår som gör ont när jag går. Hallux valgus heter det. Jag ska operera andra foten också sen... Sex veckor ska jag ha foten såhär."
Nästa gång ska jag säga att jag blev biten av en krokodil.

Ben hur? (ordvits! ha!)

Och jag som undvikit att låta en rakhyvel komma i närheten av mina spiror senaste halvåret såg att det visst dragit igång en skön jag-har-också-hår-på-kroppen-fast-jag-är-kvinna-kampanj. Eller kampanj och kampanj, jag vet inte... Men det skadar ju inte att uppmärksamma det. Så nu ska jag i alla fall låta det frodas ett tag till. Jag hoppas att jag törs. Det är en stark norm det där, att kvinnfolk ska passas in i ett snärt hårlöst format. Nu är mina ben sexigt vinterbleka också, så fasen vad det kommer se snajdigt ut vid premiären för barbent när vädret väl tillåter... och om jag törs. Damn!

Peking

 

Inflyttningsfest hemma hos Lina. Rundvandring, snittar, bål, spårvagn, mat, fest, film och Frank.

Torsdag och fredag

 Torsdag: pannkakstårta för att fira Natha på födelsedagen

 Torsdag: såpbubblor och Nathas födelsedagsblommor

 

 Fredag: åka tåg till mormor och morfar 

Fredag: fika med våfflor

Det blev både pannkakor och våfflor. Det tackar jag för!  

Min affär är billigare än din affär

Tre veckor!

På dagen tre veckor efter operationen var jag nu tillbaka på sjukhuset för att titta till foten. Jag var lite nervös när jag insåg att stygnen tydligen skulle ryka, men det gjorde inte ont alls att ta bort dem. Jag borde sluta läsa andra läskiga hallux valgus-bloggar, de bara skräms! Min upplevelse är än så länge bättre än förväntad, trots superångestont första veckan och den lilla episoden i lördags. Åtta stygn var det tror jag de sa att jag hade förresten. Får kolla in bilden från i lördags och försöka räkna...

Foten är svullen men den ska inte svullna upp mer är det meningen. Nytt bandage fick jag också, den här gången med massa vadd innerst så jag inte ska få skavsår som sist. Men varmt kommer det nog att bli. Urk. Om ytterligare tre veckor ska jag tillbaka och då ska det vara såpass läkt att jag får röra på foten, vilket jag tydligen inte fått göra nu innan (Det har jag ju pillat med en del, men eftersom det inte har gjort ont är det ingen fara. Ska nog ta det lite lugnare nu ett tag, vore ju skönt om svullnaden la sig).

Halva tiden gången alltså! Gött!

It's Friday, Friday...

...Gotta get down on Friday! Vi var ute och svirade i fredags! Jag var pepp på fest och var glad och dansade runt med en känga och en toffla. 

 

 Såhär glad var jag när jag kom hem vid halv tretiden! 

Nu blir det läskiga fotbilder!

Bandaget hade gnagt ner mellan stortån och "pektån" och när jag visade det för mamma och pappa blev de rädda att jag kunde ha någon infektion i det såret. Det syntes inte så mycket och jag var inte så sugen på att öppna upp bandaget och titta efter själv, så efter att ha pratat med sjukvårdsupplysningen fick vi åka in till den jouröppna vårdcentralen i lördags kväll.

Foten har ju varit i ett paket nu i snart tre veckor och det hade legat på ordentligt och tryckt mellan tårna. När det tillslut blev min tur att komma in till tant doktor togs bandaget upp och jag fick kolla in min nya fot. Operationsärret ser fint ut och såret mellan tårna var inte så mycket mer än irriterad hud och en liten inre blödning från operationssåret som liksom runnit ner och lagt sig där istället. Jag fick foten tvättad och efter lite klurande omlagd med en kompress mellan tårna så bandaget inte ska skava. Foten är inte lika hårt tejpad och stabil nu men jag ska ju fortfarande tillbaka till ortopeden på måndag för att lägga om bandaget enligt planen.

Okej, nu blir det läskiga bilder! För såklart hade jag kameran med mig i väskan och passade på att knäppa några bilder när jag lugnat ner mig.


Okej... Nu kommer de...


Hallux valgus, nästan på dagen tre veckor efter operationen.

Lite nött där mellan tårna. Ont gjorde det.

(nästan) 3 veckor efter operationen.  

Tröttsamt...

 

Klumpfoten mår bättre nu. Det var bra att inte röra på mig idag. Men åh vad jag börjar tröttna på att ha foten i ett paket! Det riktigt kryper i mig och jag vill spreta och sprätta med tårna utan att ha dem bandagerade! Jag drömde att foten var fin och färdigläkt och allt var så bra förutom att jag fått extremt fula ärr över hela foten. Jag vet ju faktiskt inte riktigt hur det riktiga ärret ser ut nu, eller hur något ser ut alls där under bandaget och jag vill inte riktigt veta heller. Om en vecka ska jag tillbaka till sjukhuset för att lägga om det, jag får väl glutta då om jag törs. Jag ska i alla fall passa på att sträcka ordentligt på foten då när den luftas, jag längtar!

Tacos, curling och vin

När jag skulle ta mig iväg till kvällens samling höll jag på att missa bussen och "sprang" därför en bit för att komma med. Busschauffören var för övrigt väldigt snäll och väntade på mig när jag kom framstolpande och viftade med mitt paraply som någon slags stackars uppretad anglofil. Jag borde köpa en käpp, jag tror det skulle passa mig bra. Då ser man lite lagom handikappad ut men den är ändå smidig och användbar till att hytta med... 

Väl framme blev det tacos och soffhäng framför en curlingmatch.  

 

Språngmarschen var nog inte sådär superbra ändå, för under natten och idag har foten varit rätt mör så jag har stannat hemma och gömt mig på rummet. Jag börjar verkligen tröttna på bandage och haltande nu. Nåja, det blir nya tag imorgon!

Tick tack...

 

Klockan blev som ny med ett brunt armband. Hoppas jag blir bättre på att bära armbandsur nu, det är ju snyggt! 

All you need is cash...

Idag var jag och Kajsa på en riktig tantsväng på stan. Jag uträttade ärenden - hämtade ut en kappa från kemtvätten och bytte armband och batteri på min klocka - och Kajsa inhandlade lyxigt smink. Efteråt gick vi hem och drack kaffe och åt kaka.

Eftersom vi var rätt ohippa fortsatte vi på samma tema och spenderade fredagskvällen med filmtittande. Eftersom det bara var vi två fick ju vi själva välja vilka filmer som skulle ses vilket resulterade i Yellow Submarine, Magical Mystery Tour och slutligen The Rutles - All you need is cash. En riktig beatleskväll alltså! Det var fint!

Yellow Submarine är en väldigt flummig och fint tecknad film. Hade jag sett den när jag var liten hade jag nog tyckt den var ganska läskig. Nu är den mest skum men såklart ett måste för den beatlesintresserade. Filmen fick mig återigen att klura på det där med den galna tatueringsidén jag hade en gång och jag luftade dessa tankar för Kajsa som tyckte det verkade snajdigt...

Magical Mystery Tour är på något sätt ännu flummigare än ubåtsfilmen, just för att den inte är tecknad tror jag. Här har de ju ändå gjort allting och flummat runt på riktigt. Det spårade ur, men vilken resa!

Rutlesfilmen kanske inte alla har hört talas om. Det är en fantastisk mockumentary om en musikgrupp från Liverpool som hette The Rutles (jag tror ni fattar grejen...). Eric Idle från Monty Python är väl huvudpersonen bakom den, men även George Harrison himself var inblandad och syns i en liten roll. Den är välgjord och om man är insatt i beatleshistoria är den fan guld. Det är musik med också, specialskriven, och låtarna är antingen riktiga rip-offs från riktiga beatleslåtar, eller väl hopblandade låtar soundmässigt. De finns på spotify för övrigt! De är faktiskt bra...

Hela filmen finns på youtube...